Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur processledare i f?rskolan ?vers?tter kunskaper och metoder fr?n en utbildning till f?rskolans praktik, samt att unders?ka hur utbildningen bidrar till deras personliga utveckling och ledarskap. Studien avser ?ven att unders?ka vad som m?jligg?r och begr?nsar processledarnas uppdrag att leda och driva utvecklingsarbete p? f?rskolan. Resultatet visar att processledarna ?vers?tter metoder och verktyg fr?n utbildningen genom kopiering och modifiering beroende p? f?rskolans kontext och kollegornas behov.

Jag har valt att ?vers?tta en popul?rvetenskaplig text fr?n spanska till svenska och d?refter unders?ka de metaforer som f?rekommer i k?lltexten, vad de f?rmedlar samt p? vilket s?tt dessa hanteras i ?vers?ttningen. I b?de k?ll- och m?ltexten f?rmedlades ?ldrandet som en linj?r, ej cyklisk process best?ende av f?rs?mringar av kroppsliga funktioner. M?nniskan liknades vid en maskin medan ting besj?lades och fenomen besj?lades.

UpplĂ€st fri vers upptar mycket liten plats inom den fonetiska och talteknologiska forskningen. Syntetiska modeller har Ă€nnu inte utarbetats för upplĂ€st fri vers, troligen pĂ„ grund av att det Ă€r svĂ„rt att faststĂ€lla poetiska effekter. LĂ„g talhastighet och sĂ€rskilda accent- och betoningsmönster Ă€r en del av en litterĂ€r konvention för den upplĂ€sta fria versen. Dessa parametrar Ă€r troligen knutna till den specifika talsituationen. Även poetiska effekter i form av unika prosodiska mönster för varje dikt tillhör konventionen för upplĂ€st fri vers.Auditiv, fonologisk och akustisk analys görs av en svensk poets upplĂ€sta fria vers; Kristina Lugns Om ni hör ett skott? Tidigare undersökning faststĂ€ller denna talares lĂ„ga talhastighet, vilken Ă€r enligt konventionen för upplĂ€st fri vers.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, postkoloniala tankestrukturer kommer till uttryck i NÄ MÄlets verksamhet under en begrÀnsad period. Undersökningsperioden strÀcker sig frÄn den 14 mars till den 12 maj 2011. Avsikten med undersökningen Àr att analysera de eventuella postkoloniala tankestrukturer som kommer till uttryck. Empirin utgörs av intervjuer med, och observationer av, NÄ MÄlets personal och deltagare samt övriga aktörer i projektet. Resultatet visar att postkoloniala tankestrukturer gör sig gÀllande i NÄ MÄlets verksamhet.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att utifr?n ett institutionellt perspektiv f? en ut?kad f?rst?else kring id?erna om helhet i offentlig f?rvaltning. Teori: Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n ?vers?ttningsteori och teorin om lagring (layering). Metod: Studien utg?r fr?n en kvalitativ metod d?r fr?gest?llningen: ?Hur har id?erna kring helhet f?r?ndrats ?ver tid?? besvaras genom en dokumentstudie och den andra fr?gest?llningen: ?Hur beskrivs synen p? id?erna om helhet?? besvaras genom intervjuer av nio medarbetare i G?teborgs stad. Resultat: Studiens resultat visar p? att det uttrycks olika id?er som kan p?verka resultatet och f?ruts?ttningarna f?r ?vers?ttning av id?erna. Studien mer aspekter ?n enbart definitionen av helhet, utan ?ven andra aspekter som komplexitet, gr?nsdragning, styrning och definition d?r varje aspekt ?r med och p?verkar synen p? id?erna om helhet. ?ver tid s? visade det sig att grundid?erna om helhet var lika, men en skillnad som visade sig ?ver tid var id?erna kring styrning och organisering f?r att sprida id?erna om helhet.

As artificial intelligence (AI) has gained more influence in recruitment, both recruitment processes and the role of the recruiter are changing. This study aims to describe and analyze how recruiters translate, use, and relate to AI in their work. Through a qualitative method based on semi-structured interviews and document analysis, the study explores recruiters? experiences, attitudes, as well as perceived obstacles and opportunities regarding the use of AI in recruitment. With a theoretical foundation in translation theory, fashion, and imitation, the study examines how AI is not only followed as a trend, but also shaped and adapted locally through translation, depending on organizational identity and needs.

Uppsatsen belyser och analyserar postkoloniala drag i Peter HÞegs författarskap, utifrÄn de tvÄ novellerna "Rejse ind i ett mÞrkt hjerte" och "FortÊlling om et Êgteskab" ur samlingen FortÊllinger om natten frÄn 1990. Syftet Àr att ta reda pÄ vad som hÀnder med den vÀsterlÀndska sjÀlvbilden i en vÀrld prÀglad av postkoloniala strukturförÀndringar..

Resegenren utsÀtts inte ofta för kritisk granskning vilket troligtvis bidrar till att tonen i resereportagen sÀllan förÀndras. Ofta sprider resereportagen ut stereotypa bilder rörande frÀmmande kulturer som bygger pÄ tidigare texter och publikens förvÀntningar. I uppsatsen undersöktes resejournalistiken och den vÀrldsbild den förmedlar.Genom en semiotisk text- och bildanalys undersöktes hur SVT: s resemagasin Packat & Klart framstÀllt Bangkok i sina resereportage frÄn perioden 1987?2006. Med utgÄngspunkt i ett postkolonialt perspektiv har jag letat efter spÄr av postkoloniala diskurser i reportagen.

Med utgÄngspunkt i den postkoloniala teoribildningen granskar denna uppsats framstÀllningarna av Asien i gymnasieskolans historielÀroböcker för att undersöka hur lÀroböckerna upprÀtthÄller eller motverkar de orientalistiska- och postkoloniala strukturer vilka beskriver Asien som underordnat vÀst samt identifierar hur dessa konstruktioner tar sig uttryck. Studien utgÄr frÄn en ideologikritisk nÀrlÀsningsstudie av fem lÀroböcker i historia. Samtliga studieobjekt Àr publicerade under Är 2011 och 2012 inom ramen för den nya lÀroplanen, gymnasieskola 11, och kursen Historia1b. Analysen genomförs och presenteras via en analysmodell vilken innefattar rubrikerna andrafierande praktiker, över- och underordning, dikotomier och kulturell stratifikation.Resultatet visar att vÀsterlandets hegemoni reproduceras genom i huvudsak eurocentriska diskurser dÀr vÀsterlandet överordnas österlandet eller dÀr en eurocentrisk historieskrivning som berÀttar en selektiv historia förs i lÀroboken. Vidare kan av resultatet skönjas en kulturell stratifikation i vilken lÀnder som anammat författningar av vÀsterlÀndska snitt och vÀsterlÀndska sedvÀnjor vÀrderas högre Àn lÀnder som inte gjort det.

Syfte: Denna uppsats riktar ljus p? anv?ndningen av AI i Sveriges kommuner. Uppsatsen ?mnar att unders?ka hur kommuner tolkar anv?ndningen av AI och dess etiska aspekter. Till f?ljd syftar uppsatsen att belysa hur kommuner hanterar AI och dess etiska aspekter f?r att synligg?ra utmaningar och m?jligheter som kommuner upplever vid inf?randet. Teori: Studien ?r f?rankrad i ?vers?ttningsteorin med hj?lp av studiens analysverktyg som avser id?modellen.

Syftet med denna studie Àr att i sex amerikanska filmer som tar upp kriget i Vietnam undersöka hur den vÀsterlÀndska och den orientaliska kulturen skildras i relation till varandra utifrÄn ett postkolonialt perspektiv. BÄde framstÀllningen av sÄvÀl amerikanerna, fienden och sydvietnameserna har studerats ur detta perspektiv. Detta undersöks genom att koppla till teorier och begrepp sÄsom semiotik och ideologi och metoder sÄsom diskurs och diskursanalys, mise-en-scéne och filmanalys. Studien undersöker om det skett nÄgon förÀndring av det postkoloniala perspektivet i filmernas framstÀllning. Undersökningen inkluderar: Gröna Baskrarna, The Deer Hunter, Apocalypse Now Redux, Plutonen, Full Metal Jacket och We Were Soldiers.

Syftet med denna uppsats Àr att genom en fallstudie undersöka hur grundskoleelever uppfattar Indien och hinduism. Detta har undersökts genom en analys av resultatet utifrÄn postkoloniala teorier om orientalism. Jag har Àven försökt Äterknyta detta resultat till hur undervisningen i skolan vad gÀller Indien och hinduism ser ut. Mitt urval och tillvÀgagÄngssÀtt bestÄr av 10 elevintervjuer och 1 lÀrarintervju. För att uppnÄ syftet har jag utgÄtt frÄn ett antal teoretiska utgÄngspunkter som hör orientalismen till, sÄsom: Eurocentrism, Den Andre, exotism, VÀsterlandet och vi-och-dem.

AbstraktLiksom skolan utgör en arena för alltmer pluralistiska elevgrupper med vitt skilda erfarenheter strÀvar konstmuseer idag efter att vara en representativ arena för en alltmer globaliserad konstvÀrld. Den problematik de stÄr inför, samt hur de hanterar den dÄ de arbetar för att inte reproducera en normerad maktrelation mellan vÀsterlandet och resten av vÀrlden Àr kÀrnan i mitt arbete. Med postkoloniala frÄgestÀllningar om makt och diskurser försöker jag belysa vilken identitet vi i den vÀsterlÀndska kulturen ger bÄde dem vi beskriver, samt oss sjÀlva, nÀr vi definierar "icke-vÀsterlÀndsk" konst pÄ ett specifikt sÀtt. För att kanalisera de postkoloniala frÄgestÀllningar jag undersöker tittar jag nÀrmare pÄ utstÀllningen Africa Remix, (Moderna Museet i Stockholm 2006 ? 2007) eftersom den var en utstÀllning som medvetet förhöll sig till den representationsproblematik som jag undersöker.

I denna jÀmförande fallstudie har medialt konstruerande av konflikt analyserats utifrÄn postkolonial teori. SÄledes har det ofta pÄstÄdda oberoendet i medierapportering granskats med avsikt att urskilja diskursiva mönster av postkolonialt inflytande. Studien har jÀmfört medialt konstruerande av tvÄ olika konflikter som antas influeras mer eller mindre utav postkoloniala maktstrukturer; ukrainakonflikten och konflikten i Syrien och Irak.I analysen urskildes tydliga tendenser till bÄde subjektskapande och gruppbildande processer, vilka sÄvÀl postkolonial teori som diskursteori argumenterar för. SÄledes har det mediala konstruerandet av förevarande studies konfliktsituationer bevisats vara influerade av ovan nÀmnda maktstrukturer. Resultatet medför praktiska implikationer för huruvida medierapportering bör fortsÀtta pÄstÄs vara oberoende, och vidare forskning kring medialt konstruerande av konflikt uppmuntras för att finna ytterligare belÀgg för studiens resultat..

LÀroböcker Àr viktiga kÀllor för kunskapsinhÀmtning och dess anvÀndare har oftast stort förtroende för det skrivna ordet i dessa böcker. Vi vill med denna uppsats uppmÀrksamma olika maktförhÄllanden i lÀroböckerna och uppmana lÀrare att gÄ utanför lÀrobokens ramar i undervisningen. Syftet med uppsatsen Àr att analysera framstÀllandet av Indien i historielÀroböcker frÄn 1930-, 1960-, 1970- och 2000-talet. LÀroböckerna analyseras med hjÀlp av den kritiska diskursanalysen och den sociokulturella praktiken belys med hjÀlp av postkolonial teori. Kolonialdiskursen Àr den dominerande diskursen i lÀroböckerna frÄn 1930-talet, medan lÀroböckerna frÄn de övriga undersökningsperioderna bygger pÄ den dominerande vÀstdiskursen.